Rudolf Wickberg: Ett blandspråk i nordamerikanska vestern

This looks like quite good Chinook Jargon information (it might help answer a recent question about how Scandinavians pronounced their CJ), but I’ll need a friend to translate it from this Swedish:

The example phrases are the giveaway that this article is based on Horatio Hale’s important U.S. Exploring Expedition report of 1846.

Here is a poorly OCR’ed grab of the text:

Rudolf Wickberg: Ett blandspråk i nordamerikanska western. I

Det språk, som talas af de i Förenta Staternas vester kring Columbiafloden boende Chinook-indianerna, lär vara så svårt, att främlingar sällan inhemta detsamma. Behofvet af ett meddelelsemedel mellan å ena sidan dessa indianer och å. den andra engelsk- och fransk-talande jägare och köpmän har emellertid gifvit upphof till ett i flere afseenden märkligt blandspråk, den s. k. Ckinook-jargonen. Dennas material, som helt naturligt blott omfattar uttryck för det alldagliga lifvets enkla förhållanden, utgöres af omkring 250 enkla ord, som hemtats ur de olika språken i följande proportion:

Ckinook-språket: omkring 100 (60 nämen, 33 pronominal-ord, 5 verb, l nomen-verb). Ex. мыши (fågel), kanëm (kanot), kwék-kwek (onomatcp. = and), müs-müs (buffel), nüa (moder), pïlpïl (blod, röd), siks (vän), врак (blå).

 

[ocr errors]

« PreviousContinue »

n, e, eng. j utbytts mot resp. t, р, k, l, w, s, tsj. _ Det franska näsljudet har bortfallit eller blifvit n. Ex. ses i de engelska och franska länorden. Sprákbyggnaclen är, sâsom man kan vänta, af enklaste slag. Inga ningar firmas. Undnntngsvis uppträder Chinook-sprâkets plur.-änd. -uks i det stelnade ordet Pasat-aks == fransmän. För öfrigt utmärkes plur. ofte genom kata = mänga. _ I allmänhet ingen artikel; stundom doek Chin. ökok (denne). _ Genetiv-fórhällandet uttryckes genom ordfóljden, t. ex. kata nem тайга papa? = ’hvad är din faders пашп?’ — Komparativen uttryckes genom omskrifning sälunda: zoek matka skukam kakwa naz’ka = ’icke du stark som jeg’, d. ä. ’jeg är sterkere ¿in du’. _ Snperlativen omskrifves med adverb: harias claman okok kanem = ’(mycket ватты) äldst (är) den kanoten’. Äfven genom sterkere betoning kan begreppet förstärkas: hates (med längt utdragen slutstafvelse) = ’utomordentligt ster’. _ I räkneorden räder decimal-systemet. _ Intet relativ-pronomen: kah okok samön тай/ш wawa [си/ара naz’ka = 7hvilken den lax du telar (от) för luigip7 Stnndom användes dock fräge-pronomen säsom sädant: шей; naz’ka kömataks ¿kata matka wawa = ’ej jeg Готы hvad du säger’. _ Olika tempus uttryckas, om sä behöfves, genom adverb. Stundom bildas dock futurum genom omskrifning med t’il’kéh = önska: naz’ka papa t-ukeh memelast = ’min fader skall dö’. _ Intet verb ’vara7 ñnnes. _ Endast en preposition: kwápa eller kwapá (= till, for, vid, i o. s. и), men äfven denne kan i allmänhet utelemnas. _ Vilkorskonjunktion är pos = eng. suppose. Esatas Tegnér: De semtttska sprakens attryck för begreppet son,

Advertisements